Naturdagboken - Maj
<<< Tillbaka
090509 - Våren är veck!

Länge sedan jag skrev här, men tiden räcker ju inte till allt. Så här i vårtider är det ju fullt upp med allt möjligt svammel, förutom då ren fågelskådning. Det skall städas och donas, räfsas löv och målas fasader, det skall skiftas hjul på alla bilar och det skall dessutom jobbas heltid...

Annars känns det lite som att våren till en början gick i ultrarapid för att sedan brisera och försvinna inom loppet av bara några dagar. Man kan lungt påstå att man inte alls hunnit med allt man hade tänkt sig hinna med denna vår. Jag har också haft lite otur med att hamna lite fel i skiftcykeln med många natt- och kvällsskift vilket givetvis förstört en stor del av vårracet för min del.

Inte ens vid Alviksgården i Luleå har det varit tillnärmelsevis lika bra drag runt fåglarna som förra året. Vad detta beror på vet inte jag, men något måste har förändrats mot tidigare år.

Här hemma kan jag också konstatera att vårt kära Ängesviken föralltid är förstörd som rastlokal för fåglar. Effektiva utdikningar, nya stora kalhyggen runt om, nedmontering av elledningar och idoga ridlektioner har förvandlat Ängesviken till några anonyma och fågelfattiga ängar precis som de flesta andra i kommunen. Det är trist och mycket synd, för närheten och tillgäng-ligheten har varit unik och något som många fågel- och naturälskare i Nyborg uppskattat mycket. Men det är ju faktiskt mest synd om fåglarna som nu får leta sig nya lokaler någon annanstans, utanför byn. För i Nyborg är det nu mycket glest mellan de lämpliga rastlokalerna och därmed också fåglarna, tyvärr!

Från lokalföreningen "Nyborgs Framtid" har man pratat om att bygga fågeltorn vid Årrasfjärden och det välkomnar jag givetvis. Men det är inte fågeltorn vi fågelälskare i första hand saknar mest, vi saknar förståelse från den breda allmänheten för fåglarnas och naturens välbefinnande.

Nu är te.x snart hela den gamla skogen mellan Nyborg och Storön raderad och ersatt av ogenträngliga nyplanteringar som ingen fågel i världen vill bo i.
Man pratar också på fullt allvar om ett vägprojekt ut i ett av världens mest unika skärgårdsområden, man kör snöskoter i Ängesviken när nästan all snö är borta och man kör samma fordon som idoter över öppetvatten i "Gredjersundet". "Gredjer" var tidigare en av kommunens bästa rastlokaler för tidiga sjöfåglar, inte nu längre. Va fan gör ett fågeltorn vid Årrasfjärden för nytta då, när de flesta helt tycks ha tappat förståelsen och respekten för naturen och dess innevånare?

Första nedkörningen med snöskoter i Marahamnssundet har skett i vår när två personer på en skoter brakade genom isen mitt i sundet. Som tur var så klarade sig dessa vinterbadare med blotta förskräckelsen, men nog var det på håret att det gick helt åt helsike.

Vi i lokalbefolkningen känner mycket väl till att Marahamnssundet är mycket förädiskt, året runt. Men utsocknes tillfälliga gäster gör dessvärre inte det.

Mer eller mindre IQ-befriade galningar blåser på med sina monstermaskiner tvärs över sundet hela vintern för att visa sig tuffa och duktiga. Om dessa galningar ploppar ned skiter jag fullständigt i men detta leder ju till att det bildas skoterspår tvärs över den bara centimetertjocka isen - en dödsfälla för den oinvigde!

Turister och annan icke lokalbefolkning tror då att isen är beprövade och säker eftersom det finns fina skoterspår där... men icke!
En varningstavla eller liknande vid ömse sidor av sundet kanske vore något att satsa på, det kan rädda liv!! Sedan kan vi bygga fågeltorn om vi får tid....

// Peter

Alla foton om inget annat anges: © Peter Wikström Kalix-Nyborg 2009 [enpewe@telia.com]